Ni hittar sagomusik av Nenne i mp3-format samt sagobilder av Mia Stuart-Beck längre ned på sidan. (Allt är upphovsrättsligt skyddat.)

Rösten från jordens innersta,
Sagans nödrop

Du hör den nu, för den sjunger nu.
Den har alltid sjungit...
En sång som spelas av flöjten du spelat på en gång.
Flöjten som spelar på din innersta längtan....
Det finns stigar att följa.
Det finns uppdrag som kallar dig.
Det finns ett barn som gråter i din famn,
den famn som du blivit för blind för att se...
Det finns en skattkarta som du ritade en gång med fantasibejakande hand.
Det finns en bro som du var med om att bygga en gång.
En bro som leder över drömskans flod...
Det finns en strid som alla deltar i, men väldigt få erkänner.
Det finns ord som de flestas tungor vägrar att säga.
De är de värdefullaste orden.
Det finns viktiga saker som slängts bort av omedvetna händer...
Det finns en fågel som du följde en gång
fram till regnbågslandet.
Längtans fågel som lämnar ivriga vingspår på himlen...
Det finns en krona som du bar med stolthet en gång.
Den kronan ligger nu inlåst i ett plastskrin.
men nyckeln har du i din hand
nyckeln som öppnar alla dörrar av vikt.
Det finns ett lyckomonster i dig som längtar efter att få komma fram!
Det finns en önskekälla som du kände till en gång.
Det finns en dörr som knackar på din hand.
Den vill öppnas av dig...
Det finns ett hjärta som gör ont när du gömmer det...
Hör du hur sagan kallar...
Den ropar på er som hör...
Just du är avgörande.
Hjärtat är din kompass.
Jorden ropar på alla sagans påminnare
som väcker alla ur glömskans sömn.
Det här är en uppmaning till alla sagoberättarna!
Det är du som ska ge sagan en röst bland människorna!
Det finns en värld som ville få tillåtelse men
istället bekräftades den av hånfullt förbud.
Vart flög den fågeln som ditt hjärta kände...?
Varför har du övergett din dyrbaraste skatt...?
Idag får du möjligheten att återklinga den ton som är dig så kär...
För allting är möjligt i sagans namn.
Du kan välja att klippa av dina känsligaste strängar,
trubba av ditt svärd och stänga av din melodi.
Eller så kan du välja att öppna den sagande källan...
Det här är fantasins nödrop...
Fantasin får jorden att känna sitt värde...

En hälsning från Alvriket
Sagans nektar talar:

Här klär sig marken i en varm andedräkt.
Lägg dig och sov på mig, säger marken och
viskar inbjudande med sin ångande grönska.
Här är gott att vara i dalens soltända andetag.
Blåklock bor i ett skogshus.
Vinden berättar om hemligheter som blev så hemliga
att människorna inte vågade minnas eller finnas.
Här smyger vi fram...
Inte för att förneka vår existens, utan med respekt för allt liv.
Vi söker oss igenom gräs av musik....
Varje rörelse är klingande...
Här får hjärtat vila och näring.
Här bor de levande i solljusets dal.
Följ livsdoften...
Där bäcken skrattar stolt och berättar
om en hjärtformad sång som alla innerst inne känner.
Regnet vattnar med närande närhet
och väcker orgasmisk blomingslängtan i marken.
Om du behöver gömma dig i en skreva i berget
sluter dig berget i sin modersfamn
och baddar dig med sin läkesaft...
Linneorna: Markens solar in vid tårarnas källa.
Bärnsten: Trollens stelnade tårar i mossan.
Jordskrift i himlen att tyda.
Vi vandrar frihetens stigar genom slingrande snår
och strör läkepärlor för att lena marken.
Här möts vi i stämsång och dansar vilt
för vi firar att vi är hemma.
Vi skakar vinge med varandra.
Vi möts bortom förväntningar och krav.
Vi möts bortom horisontens innersta
där vi alla delar samma hjärta...
Varje ögonblick är ett lyckligt slut på sagan.
Vi är tonerna i panflöjten.
Rosensången visar vägen genom tunneln till oss.
Om du ser in i ett alvöga så möter du ditt hjärtas stolta frihet!
Du som söker kontakt med oss längtar efter ditt mod
att stå upp för din rätt att leka fritt ...

Storheten i det lilla

Skriven av Nenne den åttonde april år 2000.
En tidig, yrvaken solmorgon med molntussar i håret...

Små, små saker som är delar av det stora hela.
Små, små besjälade väsen från hjärtats trädgårdsrot.
Små, små nyanser från andens finaste läkeljus.
Andar av anden som speglar dess formlöshet.
Små, små lekar som vistas i små, små världar.
Små, små röster som klingar samman till en.
Små, små skapelser med en stor insida.
Små, små dammkorn som bär hela universum i sig själva.
Små, små trådar som vävts samman av storhetens fingrar.
Var har alla dessa små, små saker tagit vägen...
Har de skrämts och jagats bort av massans järngrepp,
eller blott begravts och kvävts av den som skriker högst,
bullrar mest och påstår sig själv vara störst i sin storhet.
Störst är den som uppmärksammar litenhetens storhet
och älskar dess tysta ömhet.
Den som minns att det fortfarande existerar
små, små pärlor som hålls samman av samma tråd.
Små, små ting som inte tycks betyda något
men som i själva verket är allt i betydelsen.
Små, små kramar som är byggstenar
i en och samma stora famn...
Små, små steg som sakta men säkert återvänder till källan.
Det är lättare att komma fram sakta men säkert
än snabbt och osäkert.
Små, små tankekrafter som bidrar till livets helhetsprocess
som är ett djupt andetag i evighet.

Nenne

Skriven av Nenne Panrike
Maj 2007

Mitt namn är en sång alla vill nynna på...
Det är den nya sången på jorden.
Sången som klingar an
i naturens hjärtöron...

De bortglömda

Av Nenne Panrike
Februari 2006

Jag kunde ana en smak av längtan efter mer i dina tömda ögon...
Vad tömde du dig för och för vem...?
Vem bestämmer i ditt liv...?
Jag hör vad Du säger
men också det Du inte säger.
Min ivriga eld vill sprida aska i alla snöspår...
Jag är ett blixtnedslag på jorden!
Nerifrån och uppifrån faller tårar
som inte orkar hållas tillbaka längre...
Det finns så många väsen som länge saknat en plats i människornas öga...
Det finns ljud som har låtit men inte hörts.
Nu så ser jag dig rakt in i ögonen och säger:
”Jag vet att du finns och jag tror på Dig”!

I Panflöjtens toner
Skriven i oktober 2006
av Nenne Panrike

Så skönt att gå vilse i den trolska skogen...
Att höra ekot från de lyckliga skratten...
Att känna de vänligaste leenden.

Att känna sig sagotrygg...
Att vara hemma igen där allting är som vi egentligen vill ha det...:
I tonerna från hans flöjt bor allt.
Locktonerna kallar på grönskans folk
som dansar med träden och sprider vingfrön...
Markerna fylls med ett myller av skogsväsen...
Evighetsbarnen väller fram över allt:
Ur träden, ur buskarna, innifrån snåren, ur jorden...
Molnfolket vattnar jorden med sitt friska blod....
Blomsterfén bjuder på sin smultronsaft.
Stillheten läker rörelsernas sår...
Lyssna, så kan du höra och känna blommorna innifrån...
Om du lägger örat mot marken så kan du höra hjärtslag.
Naturen väver ett livsmönster av
koltrastens tröstsång,
drakens trygghet,
skogsnymfens vaggsång,
ugglans berättelser
och småfolkets viskningar i sina stubbar...
Du kan ana fotspår i vinden ...
Om vi lägger oss en stund i mossan
får vi trolldoft i håret...
doften kommer från grottor djupt där inne.
Blåklockorna klingar hemtrevligt...
Enhörningen spränger alla gränser med sitt frihetshorn
som bringar fram det heliga kaoset.
Lana gnider in allting med sin saliv.
Det finns ej längre något innanför eller utanför...
Känslor är jordens eget språk.
I körsbärsträdets längtan sjunger en nektergal.
Vem prasslar i snåret...?
Händerna som håller i flöjten
vidrör jorden med spirande lust och tålamod.
Skogarnas stämning ropar hans namn
till alla som längtar:
Pan, Pan, Pan...

Han vänder om och byter form gång på gång.
Enhörningen och draken står på var sin sida om porten.
De är väktarna vid sagornas port ...

Sagomusik

1. Originally (Copyright Nenne Panrike 2006)
2. Kom och lek med mig (Copyright Nenne Panrike 2006)
3. Du är din egen medicin (Copyright Nenne Panrike 2006)
4. Älvsång och Alvsång (Copyright Nenne Panrike 2006)